ovisshet.

"jag sräcker ut armarna mot dig och krossar ditt huvud
och säger att om du verkligen kände mig skulle du inte stått kvar för du vet
att jag är ett alfabet av dåliga erfarenheter
och vem som helst vet att ett alfabet av dåliga erfarenheter inte är ett särskilt bra alfabet.
du står kvar med blod som rinner ner för dina kinder, precis som i väntan på en ursäkt.
Skyll dig själv honey, eller, mother fucker.
In your face att jag tänker be om ursäkt när det inte är jag som gjort någonting fel.
Min ambition tar död på mig själv, DU, är min ambition."

Universella;

ting? händelser? företeelser? evangemang?

nej. det är bara jag.


Tanken på hur EN, enda person, kan lämna ett så stort tomrum,
vill jag inte ha.

Men jag har den.
Jag ska önska mig, fler saker jag inte vill ha.

Då får jag dem.
Alltid.

Självömkan.

Hej, nu är jag där igen.
Haha.


Idag är jag 16 år och jag tänker sitter på stationen i varberg och bestämmer mig för att ta tåget till Köpenhamn.
Jag tog aldrig något tåg till Köpenhamn.
Insåg hur vansinnigt orolig mamma skulle bli om det helt plötsligt inte gick att ringa mig och hur orolig hon skulle bli om dem ringde från skolan och frågade vart jag hade tagit vägen.

Jag undrar hur saker hade blivit, om jag verkligen hade gjort det, helt ensam. Med 500 kvar på kontot.

-

Hej, jag är 19 år och det är den 23 november 2006 och jag började gråta när jag åkte bussen hem förut idag.
Hej?
Jag vet ingenting.


-

Hej, idag är jag ett år äldre än vad jag var förra året och allting har förändrats runtomkring mig, inte mycket som är sig likt från ett årsedan.
Hejdå ett årsedan, hej på mig själv.
Jag är likadan.
Ge mig ett plåster. Plåster läker.

.

Hej, det vill sig inte, som min mamma brukar säga.
Eller brukar fråga.
"vill det sig inte?"
Nej, definitivt inte.

Hej, jag har smuts och fett i håret, och inte ens det är tillräckligt för att du ska kolla på mig. Eller höra av dig.
Fråga hur jag mår, och varför jag mår.

Ingen vet varför.
Och ingen förstår varför.
För ingen vet.
Och jag kommer aldrig svara.

-

sleepless.

...endless, nameless, sexless.
Hej?
Jag sov inte INGENTING inatt. sleepless.
Jag låg och funderade på saker som jag nu kan tycka är ganska irrelevant, men det förstod jag såklart inte då, mellan klockan 23-5.
Nu förstår jag det, när hjärnan känns som ett virrvarr av hoptrasslat garn som ingen brytt sig om på över ett år.
Nej jag är inte i skolan.
Jag är fortf. förbryllad över det här med att närvaro är viktigare än bra resultat.
Förra året hade jag världens sämsta frånvaro och jag fixade skolan ändå.
Nu är det tvärtom, jag blir ju trött av att gå till skolan varje dag, och inte nog med det ska jag PRESTERA, någonting också.
Någonstans får väl ändå gränsen gå? (obs. vissa saker bör läsas med en viss ironi i rösten.)
Kanske jag bara är lat, eller så har jag alldeles för storslagna ideér om hur bra JAG, skulle kunna göra ett nytt skolsystem.
Utbildningsministern, flytta på dig, här kommer jag. (liksom, dessutom var det ju mer eller mindre hundra årsedan damerna och herrarna i riksdagen gick i skolan, på något sätt känns jag mer aktuell. Plus att jag har en hel del vettiga saker att förmedla, kanske jag borde skriva en bok?)
Jag tänkte att jag skulle skriva en bok som heter "Pappa sover", men jag tror att jag tar mig vatten över huvudet om jag börjar skriva en bok nu.
Jag kan ju vänta några år, eller, tills jag går i pension.

obladioblada, life goes on. (etcetcetc)

Snart, ska jag gå till banken, och öppna ett nytt konto.
Dagens viktighet, nummer ett.
Vad jag sedan ska göra får jag komma på.

Ikväll försvinner jag till Tokalynga, på middag. Med Palle, Robert, Charlotta, Kalle och världens bästa Henry (Charlotta och Kalles son).



Kanske jag uppdaterar mer senare, kanske stannar vi här, där jag nu slutar.

//Malinzjk.


Och om någon trodde att jag skulle sluta där jag slutade sist så trodde ni antagligen inte helt fel för jag hade inte en aning om att jag skulle skriva mer idag (eller, ikväll, som det är nu, det är kväll, alltså.)
Hemma från en trevlig middag. Vi diskuterade nästa år och jag har nu något form av arrangörsjobb. Trevligt, tanken på att inte ha ett jobbjobb, som jag brukar kalla det.
Ordförklaring:
Jobbjobb: Ett jobb där du jobbar bara för att du haft tur att få jobb, och eftersom du behöver pengar stannar du kvar på jobbjobbet. En fara med s.k. jobbjobb är att du kan bli för bekväm för att orka hitta ett nytt och blir kvar på jobbjobbet resten av livet.
Jobb: Ett jobb där du jobbar för att du trivs och klarar dig utmärkt med den tanken.

Ringhals brinner.

Många, det finns många drömmar.

Efter 4 dagars isolering skulle en bra idé möjligtvis kunna vara att leta sit ut i dagsljuset igen.
Men vill jag det? haha.
Det finns relevanta ideér, och det finns mindre relevanta ideér.

Börjar få en känsla av att jag börjar bli dogmatisk i mitt tänkande.
Jag?
Nej. Så enfaldig skulle många kunna bli, men inte jag.

Jag är trött, på många saker. Fysiskt trött, idag har jag sovit större delen av dagen. Jag är trött på att bo i fel del av Sverige för att uppleva en fin vinter (=mycket snö och askallt).
Skoltrött, är jag också. Mer än någonsin. Jag tror faktiskt att jag kan sträcka mig så långt som att säga mer än någonsin.
När man inser att gymnasiet är mer nödvändigt än livsviktigt känns det inte så motiverande att gå dit, med tanke på att det finns andra saker jag finner mer nödvändigt att göra än att samla poäng på ett papper som jag antagligen inte kommer att ha någon större glädje av sedan i livet.
Finns också livsviktiga saker som behöver göras.


Idag, eller kanske var det inatt, började det brinna på ringhals.
Tänk om skiten exploderat, då kanske jag inte suttit här nu. Eller, kanske suttit här, utan armar och ben med hud som sakta fräter bort.

Vem sa att kärnkraft är bättre än vindkraft?
(tänk, snälla du, tänktänktänk)



Jag är trött, på O-organisering. På ALLA sätt.
Är lite ordning och reda för mycket begärt.
Men visst, kommunikation är otroligt ansträngande för vissa, kan tyckas.
Eller, kan verkas som.


Finns många saker jag inte är trött på också, som att tiden faktiskt rusar iväg ganska fort emellanåt.
Snart är det sommar igen. Längtar nog egentligen ganska mycket efter nästa höst. Då blir allting bra.
Eller, för en gångs skull kommer det att bli som JAG, vill.

Det tackar vi för.

Godnatt.

//Malinzjka.

huvudvärk.

eller, om att gå upp för "tidigt"
Vi kan väl endast säga att vi gått upp för tidigt förhållandevis till nattsömnen?

.


Hemma från Stockholm, igen.
Hejdå, staden som får mig att inte längta hem.
Hejdå Calle, kom snart tillbaks.

Om ett år kommer 4 månader kännas som otroligt kort tid, vilket inte är det minsta relevant just nu eftersom idag, är inte om ett år. Och det känns som det känns och jag tillåter mig att känna så. Som jag gör.