Ringhals brinner.

Många, det finns många drömmar.

Efter 4 dagars isolering skulle en bra idé möjligtvis kunna vara att leta sit ut i dagsljuset igen.
Men vill jag det? haha.
Det finns relevanta ideér, och det finns mindre relevanta ideér.

Börjar få en känsla av att jag börjar bli dogmatisk i mitt tänkande.
Jag?
Nej. Så enfaldig skulle många kunna bli, men inte jag.

Jag är trött, på många saker. Fysiskt trött, idag har jag sovit större delen av dagen. Jag är trött på att bo i fel del av Sverige för att uppleva en fin vinter (=mycket snö och askallt).
Skoltrött, är jag också. Mer än någonsin. Jag tror faktiskt att jag kan sträcka mig så långt som att säga mer än någonsin.
När man inser att gymnasiet är mer nödvändigt än livsviktigt känns det inte så motiverande att gå dit, med tanke på att det finns andra saker jag finner mer nödvändigt att göra än att samla poäng på ett papper som jag antagligen inte kommer att ha någon större glädje av sedan i livet.
Finns också livsviktiga saker som behöver göras.


Idag, eller kanske var det inatt, började det brinna på ringhals.
Tänk om skiten exploderat, då kanske jag inte suttit här nu. Eller, kanske suttit här, utan armar och ben med hud som sakta fräter bort.

Vem sa att kärnkraft är bättre än vindkraft?
(tänk, snälla du, tänktänktänk)



Jag är trött, på O-organisering. På ALLA sätt.
Är lite ordning och reda för mycket begärt.
Men visst, kommunikation är otroligt ansträngande för vissa, kan tyckas.
Eller, kan verkas som.


Finns många saker jag inte är trött på också, som att tiden faktiskt rusar iväg ganska fort emellanåt.
Snart är det sommar igen. Längtar nog egentligen ganska mycket efter nästa höst. Då blir allting bra.
Eller, för en gångs skull kommer det att bli som JAG, vill.

Det tackar vi för.

Godnatt.

//Malinzjka.