Woho, antiklimax och en jävla massa skit.

Idag orkar jag inte.
Så jag gör inte, därefter. Sådan är jag, och jag kommer nog tyvärr alltid att vara så.



Jag är fortfarande bara glad över att skolan är över, då den för min del varit ett fett antiklimax större av tiden jag spenderat där.
Det jag vill lära mig, lär jag mig, själv, eller ber någon om hjälp.
Så smart är jag.



"First" day at work också...
Som tur var gick dagen relativt fort.



"and it was that story again, about the thing that made totally fucked up, wired up, whatever. but I guess it´s over now anyway, so I don´t care."


Hej.

Jag håller på att lyssna sönder min the smiths skiva. Den är nog iofs svår att lyssna sönder för den är väldigt bra.

-

Hej!

Igår skrev jag en låt.
Jag tänkte att jag skulle spela in den tillsammans med min bror när han kommer hem.

.


Hejdå.

Midsommar.

ungefär ett årsedan sedan sist då.
men idag är jag frisk.

...och det har hänt en jäkla massa sedan förra midsommar, vill jag lova.

Jag drömde att jag var på fest hos en i min förra klass. Dem hade en skadad wombat, som jag fick. Jag var så glad, och jag hade precis kommit hem och skulle ta med min wombat (Tusse) ut på promenad, just då vaknar jag.
Det var längesedan jag hade en så bra dröm.

Jag vill ha Tusse i verkligheten.

Remiss.

Jag väntar på en remiss.
Känner mig som en gammal tant, är 20 år och sjuksriven. Och jag räknas egentligen inte ens som sjuk?
Märkligt.

Idag är det måndag.
Nej, det är onsdag.
Helt fel, Torsdag är det visst, och imorgon är det midsommar, då blir det partaj ute i ödemarken. Mysigt.

Jag har äntligen fått hem min kamera, men jag har inga nya fotorullar.
Borde köpa det, men som vanligt är jag ganska sämst på att ta tag i sådana saker, men jag får skärpa till mig snart och ordna det helt enkelt.
Svartvita vill jag ha.
Fiiinfint.
Eftersom jag är färgblind är det mer uppskattat med svartvita foton, heltenkelt.


Hejdå.

Klisterhuvud.

målarhjärna, boffoffer.


Hjälp vad längesedan det var jag bloggade.

Studenten har varit, hela köret.
Nu är det slut med allt elände.
(nåja, nu skojar jag lite, elände finns det alltid.)

Jag väntar besök, fröken Anita med CO.
Trevligt värre, goare dam får man leta efter.

Jag har varit sjuk nästan en vecka nu, förkyld och andra otrevligheter.
Förhoppningsvis går det över snart, innan min sjukskrivningstid går ut, så jag kan uttnyttja ledigheten innan jobbet börjar.


Undrar hur många läsare jag har på min blogg egentligen? Det är aldrig någon som skriver kommentarer om någonting.
Inte ens Hej.

Jag såg det mest äckliga jag någonsin sett för några veckor sedan.
En SKALBAGGE som för glada dagar höll på att äta upp en svart skogssnigel.
Huu. Jag, som då råkar vara livrädd för sniglar fick en stor shock, men kunde ändå inte låta bli att stanna och förundras över händelsen.
Äckligt var det, vill jag lova.



Nu ska jag gå, viiila mig.

Hejdå.